Hej från Hulken sista gången,

Dagen började med en lam väckning där ledarna bara sjöng lite. Det berodde på att vi snabbt skulle ta oss till frukosten och äta för att sedan hoppa in i bussen och åka till LM lång.
 
Efter en relativt kort bussresa på 30 minuter kom vi fram till en vändplats med gräsplätt där vi slog oss ner. Enligt Johanna var det väldigt äckliga spindlar vid det så kallade TC:t. Alla gick in i sitt sjuka mentala ”preparation-mode” och lyssnade på peppmusik i lurar som ledar-Johanna rekommenderat på sitt SISU-pass. Vi hade bättre framgång denna gång jämfört med medeln. Hedda var klart snabbast av damerna på hela eksjö-konfan. Alltså klådde vi syndarna som alltid är så överdrivet kaxiga och barnsliga. Killarna gjorde också bra insatser men tyvärr blev det inte dubbelvinst för nord. Trots att vi presterade bra förekom många bommar och flera var missnöjda med sina insatser. ”Noah var RRRiktigt förbannad när han kom i mål”, säger Jakob.
 
Efter loppet fick vi lunch i form av rostbiff och potatissallad. Isac tjatade sönder på oss att äta upp allt ur de stora byttorna. Vi lyckades bara nästan.
 
Vi missnöjda försökte lämna loppen bakom oss, men en promenad på 2 km gjorde det svårt, för den tuffa terrängen vi tidigare ställts inför fick det att det kändes i benen. På vår lilla vandring åt vi blåbär och hallon. Vi klagade också på uppförsbackarna såklart, men utsikten var fin, både i toppar och i dalar, så vi stod ut. Ivar klättrade upp vid en bergvägg och ställde sig långt ut vid en farlig avsats. Ledarna gav honom både oroliga och arga blickar och rop, men Ivar lugnade dem med ”Jag ska inte hoppa, jag lovar!”
 

Målet med promenaden var en badplats där vi alla fick ta oss ett dopp, vilket var väldigt välbehövligt då långpromenad med ryggsäck resulterade i många svettiga konfirmander.
 
På resan hem lyssnade vi på musik i högtalare och flera (Emma L och Sigrid), sjöng glatt med.
 
När vi kom hem packade vi upp våra prylar, och sen fanns tid för att utföra sysslor innan vi behövde gå till middagen (middogen enligt schemat som legenden Isac skrivit). Under sysslorna blev Hilda utelåst och fick sitta utanför ytterdörren med tolv soppåsar. Efter 25 minuter kom Maja N (räddaren i nöden) och öppnade till stackaren. Det komiska var dock att cykelförrådsdörren (som är belägen bredvid ytterdörren och som leder in i huset), gick att öppna.
 
Middogen var i form av pyttipanna och när den låg i magarna hade vi SISU-pass i aulan. Det hölls av Isac och handlade om analys av sina orienteringslopp. Vi avslutade med ett vägvals-kahoot där det var en jämn kamp, men Hannes tog till slut hem segern.
 
Mellan SISU-pass och fika hade vi fritid och några valde att gå ner och spela fotboll. Det slutade med att Jakob drog axeln ur led och fick föras till akuten. Det var andra Baier-barnet på ol-konfan denna sommar som fick ett ärende på akuten.
 
Hilda och Emma Z fortsatte gå all in med sina gravid-pics i hopp om att få till bättre bilder än Pontus och Vilgot, som också är gravida.

Mycket hände inte under kvällsfikat eller andakten (ondakten) denna dag. Torkan i frågelådan fortsätter, tyvärr. Det var dock bra låtar som sjöngs tycker Jonatan. Många kände sig underhållna av Ivars och Pontus starka sång.   Vi gick och lade oss och var i lika god tid som vanligt (not).

Det spelade dock ingen roll för när alla låg i sina sängar kom de busiga ledarna Åsa och Thea med en rolig idé. Åsa väckte tjejerna och erbjöd ett nattdopp enbart med tjejer och tjejsnack vilket nästan alla var intresserade av. Dock blev alla väldigt skraja när läskiga Åsa gick in i rummet. Somliga försökte låtsassova i hopp om att slippa utskällning för att vara vakna 30 minuter efter läggdags. När hon ställde frågan trodde flera att hon skulle testa dem och skälla ut dem vid ett ja-svar. Vid säkerhet över vad som gällde följde de med ut och traskade mot badplatsen. Det de inte visste var att pöjkarna snart blev lurade på samma sätt. Skillnaden var att det var Thea och Felicia som stormade in i deras rum. De trodde att detta var något de gjorde bakom ryggen på Åsa och därför var de också oroliga (vi är absolut inte rädda för Åsa :D). Alla sammanstrålade vid udden där tjejerna legat i i en kvart. Det badades och togs ytterligare gravidbilder. När vi haft ett mysigt kvällsdopp och skrattat lite åt pranket som vi gick på, gick vi hem. Alla gick och lade sig direkt, (typ, inte riktigt alls).  

Tack för oss. Tyvärr blir det inga fler bloggar från vår härliga familj (vi vet att ni gråter inombords). :)(